Resultat av en veckas litteratur studie...

Efter en veckas läsning känner jag mig nästan mer förvirrad än när jag började. 

Allt eftersom jag gräver mig djupare i böckerna börjar de tydliga gränserna mellan de olika teorierna blir allt svagare.

I utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt framhäver L.Askland och S.Sataöen att "En av de viktigaste frågorna när man ska börja arbeta med utvecklingspsykologi är vilken uppfattning vi har av barnet."(2003.s,20) Den bilden jag har av mina elever i dag är inte den samma som när jag började utbilda mig till lärare, på liknande sätt kan jag se hur uppfattningen av eleven är under ständig förändring under skolans historia. Därmed blir gränsdragningen mellan de olika synsätten svår för de bygger alltid på varandra. I och med min läsning inser jag att det är svårt att bedöma om en teori är rätt eller fel  I stället får man se till om de är användbara eller oanvändbara i förhållande till den situation man befinner sig i (L.Askland) 

Jag har av den anledningen gjort ett försöka att beskriva de viktigaste aspekterna inom de tre olika teorierna jag valt att undersöka. Och på så sett försöka få en bild av om vilka som är användbara för min situation.          

Behaviorismen

• Grundad på empirisk kunskapssyn  (O.Dyhste.s,35)
• Kunskap är objektivt given och bygger på empirisk erfarenhet (O.Dyhste.s,35)
• Kunskap finns utanför individen och kan avgränsas och dels. (O.Dyhste.s,35)
• Sammansatta beteenden är kedjor av komplicerade bestigningsprocesser. En avancerad form av betning (R.Säljö.s,51)
• Yttre motivation i form av belöning och straff (O.Dyhste.s,38)
• Lärande delas in i små bitar varje del undervisas fri kopplat från sitt sammanhang (O.Dyhste.s,39)
• Pavlos hundar stimulus och respons (R.Säljö.s,51)
• Förstärkningsprincipen: man belönar ett beteende som en levande varelse uppvisar och på så sätt kommer detta beteende att bli vanligare. (R.Säljö.s,52)
• Lärande som förändring av elevens yttre (O.Dysthe.s,33)
• Förändring av det yttre och observerbart beteende(R.Säljö.s,50) 
• Lärande uppfattas som en ackumulation av stimulis-respons kopplingar (O.Dyhste.s,39)
• Barnet som en tom tavla där kunskap och kultur ska ritas in genom livet  (L.Askland och S.Sataöen.s,20)
• Det man framför allt intresserar sig för är stimulis och respons, endel responser är medfödda (P.Hwang.s,39)
• Behaviorist argued that insight actually represents the combining of previously learned responses. (M.Passer.mfl.2009.s,314) 

Kognitivism

• Understryker lärande som elevens inre process (O.Dyhste.s,33)
• Rationalistisk kunskaps syn dvs människans rationella förmåga att skaffa sin kunskap genom att förstå och skapa begrepp (O.Dyhste.s,34)
• Tänkandet utvecklas inifrån (R.Säljö.s,60)
• Progression från enkla till kontinuerligt mer komplexa mentala modeller (O.Dyhste.s,36)
• En aktiv konstruktionsprocess elever tar emot information och tolkar den utifrån vad de redan vet (O.Dyhste.s,36)
• Konstrutivism individen tar inte passivt emot information, utan konstruerar själv sin förståelse av omvärlden (R.Säljö.s,56)
• Lägger vikt vid den allmänna förståelsen av ämnet (O.Dyhste.s,39)
• Människor inhämtar behandlar och lagrar information som en processor i en dator (R.Säljö.s,55)
• J.Piaget delade in kogneitiv utveckling indela i fyra olika stadier: det sensomoriska stadiet, det föroperationella stadiet. det konkreta stadiet och det formella operationernas stadium.  (A.Leino.s,48) 
• Grundläggande fakta skall läras steg för steg (O.Dyhste.s,36)
• Förmågan att tänka och forma väcks när elever är aktiva och prövar sig fram snarare än att absorbera vad andra säger (O.Dyhste.s,36)
• kognition syftar till kunskapssökande, organiseringen av kunskap och kunskaps värdering (A.Leino.s,52)   
• Det kognitiva perspektivet handlar om hur vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder oss av information. (P.Hwang.s,38)
• Tonvikten ligger på hur tankar formas och utvecklas och dessa sedan påverkar beteendet. (P.Hwang.s,38)  
• Inlärning sker främst genom att beteenden kopplas eller betingas till olika stimuli. (P.Hwang.s,39)
• Människan uppfattas som intentionell dvs att hon har avsikter med sitt beteende och hon förutsätter också att andra har det. (P.Hwang.s,61)
• Människan ses som en tänkande rationell medveten varelse som konstruerar sin bild av världen utifrån sina erfarenheter. (P.Hwang.s,61) 
• Piaget kom fram till att det finns fyra huvudstadier i den kognitiva utvecklingen, dessa är åldersrelaterade. (P.Hwang.s,62)
• Piaget menar att människan strävar ständigt strävar efter att förstå och begripa omvärlden. Piaget menar att intelligens är ett mått på hur väl man lyckas med detta (P.Hwang.s,64)

Sociokulturell Teori

• Betraktar elevers lärande som deltagande i en social praktik (O.Dysthe.s,33)
• Intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognetiva resurser. (R.Säljö.s,13)
• Kunskap ät alltid ”situerad” dvs invävd i en historisk och kulturell kontext. (O.Dyhste.s,35) 
• Motivation finns inbyggd i samhällets förväntningar på sina barn och ungdomar (O.Dyhste.s,36)
• Vygotskij’s kartlägning av barnets omedelbara utvecklingsmöjligheter  sker i from av den närmaste utvecklingszonen (T.Koroksmark.s,452)
• Bedömning inriktar sig på frågor som gäller kvaliteten på elevers deltagande i läroaktiviteten. (O.Dyhste.s,39)
• Språket och den mänskliga kommunikationen inverkar på lärandet (S.Claesson.s,42)
• Lärande är en aspekt av all mänsklig samverkan (E.Säljö.s,13)
• Viljan att lära beror på upplevelsen av meningsfullhet (O.Dyhste.s,39)
• Skolans huvudsakliga uppgift är att skapa en social kontext som driver handling och medvetande genom de kulturella verktygen. (T.Koroksmark.s,454)
• Pragmatisk kunskaps syn dvs att kunskap konstrueras genom samverkan inom en kulturell gemenskap. (O.Dyhste.s,35)
• Enligt Vygostkij är barns utveckling helt beroende av vilken kulturell situation de växer upp. (P.Hwang.s,66)
• Vygotskij menar att utveckling skall ses som ett resultat av barnets sociala samspel med föräldrar, syskon och lärare. (P.Hwang.s,66)
• Barn lär genom att hantera problem som de möter och att tolka och hanterar sin omgivning utvecklar barnen psykologiska verktyg först och främst språket. (P.Hwang.s,67) 
• Vygotskij påpekar att språk och kultur är viktigt för den kognitiva utvecklingen. Utveckling sker alltså både inifrån - ut och utifrån - in. (P.Hwang.s,67)
• Metakogniton: förmågan att reflektera över sitt eget lärande (O.Dyhste.s,37)
• (Medan piaget menade att utbildning och utveckling är förhållandevis oberoende av varandra så ansåg Vygotskij att dessa två går hand i hand. Vygotskij talade om utvecklingszoner. (P.Hwang.s,67) )
• Man menar att världen byggs upp eller konstrueras i medvetandet utifrån var och när individen lever. (P.Hwang.s,75)
• Ett kort exempel på sociala konstruktioner är könsrollerna man och kvinna är biologiskt sett av olika kön medan manligt och kvinnligt är socialt skapade. (P.Hwang.s,75)