Långsamt men säkert

Dags för lite färg

Det dyker upp många frågor på vägen...

 Första idéen med delar som är lösa och bygger på eleven blev för rörig och otydligt så jag började försöka komma på någon ny inriktning.

 Jag känner att bilderna inte riktigt hör i hop det känns inte som man får en tydlig bild av vad som händer. Funderar på om detta går att lösa med klassiska text bubblor, för att få ett sammanhang mellan bilderna. Är inte säker på om det kommer hjälpa.
   

Här försökte jag gå till baka till iden med en rustning som är i delar. Känner inte riktigt att jag lyckades.

Det kanske skulle bil tydligare om jag höjer upp visiter på hjälmen så man kan se att det är eleven från förra bilden eller på något annat sätt stärker kopplingen mellan bilderna. Hon kanske ska hålla i boken. ..hmm tål att tänkas på.

Äntligen börjat skissa

Min tanke här är att snabbt skissa upp några idéer och se vad jag fastnar för.

Just nu testar jag att göra någon slags serieform av det hela.

Det tar sjukt lång tid för mitt trådlösa att ladda upp bilderna, men här är i alla fall två av idéerna 

jag har börjat leka med idèn om hur olika elever lär sig utifrån de olika teorierna. Här är ett försök att ilustrera kunskap som något som är utanför individen. Nästan som en "Iron Man" rustning man tar på sig.  

När jag ändå var inne på det tänkte jag att man kunde följa samma koncept. och här är en idé om kunskap som en del av individen. När eleven sätet sig med uppgiften han fått av läraren börjar elevens fantasi ta tag i boken och göra den levande.      

En hjälte i lärande teori?

Sitter här på morgonen och läser allas bloggar. Det är märkligt när idéer slår en. Jag insåg precis att så fort jag sätter mig ned och ska börja rita en gestaltning av någon lärande teori blir de elever som är med i bilden förr eller senare alltid någon form av hjälte.

Det slog mig att det nog faktiskt är min syn på mina elever. När jag började tänka på det så sa min LLU på min första VFU att, "visst är det härligt att få utbilda morgondagens hjältar." De orden har på något sätt alltid fått hänga med genom min utbildning.

Under de senaste dagarna jag suttit och läst om alla möjliga olika lärande teorier och funderat över skillnaden mellan Modernismen och Postmodermimen och var i allt detta kognitivism och sociokulturell teori hör hemma. Någonstans på vägen har min bild av eleven försvunnit för mig. Den bilden som jag på något sätt vill hålla kvar samtidigt som jag reder ut teorierna.

Men det är svårt att förklara den bilden av eleven, eller den stolta känsla man får när man ser sina elever hjälpa varandra att nå fram till ett gemensamt mål eller klara det där provet som var omöjligt eller att sätta sig bredvid en kompis som verkligen behöver någon. Då ser de inte länger ut som några små taniga tonåringar  utan fullfjädrade hjältar i full gång att rädda världen.

Jag har många gånger under min utbildning hört jämförelsen "se en elev som ett tomt papper som ska fyllas med kunskap"

Men vad blir då min bild av eleven och hur förhåller det sig till de lärande teorier som redan finns ?

Resultat av en veckas litteratur studie...

Efter en veckas läsning känner jag mig nästan mer förvirrad än när jag började. 

Allt eftersom jag gräver mig djupare i böckerna börjar de tydliga gränserna mellan de olika teorierna blir allt svagare.

I utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt framhäver L.Askland och S.Sataöen att "En av de viktigaste frågorna när man ska börja arbeta med utvecklingspsykologi är vilken uppfattning vi har av barnet."(2003.s,20) Den bilden jag har av mina elever i dag är inte den samma som när jag började utbilda mig till lärare, på liknande sätt kan jag se hur uppfattningen av eleven är under ständig förändring under skolans historia. Därmed blir gränsdragningen mellan de olika synsätten svår för de bygger alltid på varandra. I och med min läsning inser jag att det är svårt att bedöma om en teori är rätt eller fel  I stället får man se till om de är användbara eller oanvändbara i förhållande till den situation man befinner sig i (L.Askland) 

Jag har av den anledningen gjort ett försöka att beskriva de viktigaste aspekterna inom de tre olika teorierna jag valt att undersöka. Och på så sett försöka få en bild av om vilka som är användbara för min situation.          

Behaviorismen

• Grundad på empirisk kunskapssyn  (O.Dyhste.s,35)
• Kunskap är objektivt given och bygger på empirisk erfarenhet (O.Dyhste.s,35)
• Kunskap finns utanför individen och kan avgränsas och dels. (O.Dyhste.s,35)
• Sammansatta beteenden är kedjor av komplicerade bestigningsprocesser. En avancerad form av betning (R.Säljö.s,51)
• Yttre motivation i form av belöning och straff (O.Dyhste.s,38)
• Lärande delas in i små bitar varje del undervisas fri kopplat från sitt sammanhang (O.Dyhste.s,39)
• Pavlos hundar stimulus och respons (R.Säljö.s,51)
• Förstärkningsprincipen: man belönar ett beteende som en levande varelse uppvisar och på så sätt kommer detta beteende att bli vanligare. (R.Säljö.s,52)
• Lärande som förändring av elevens yttre (O.Dysthe.s,33)
• Förändring av det yttre och observerbart beteende(R.Säljö.s,50) 
• Lärande uppfattas som en ackumulation av stimulis-respons kopplingar (O.Dyhste.s,39)
• Barnet som en tom tavla där kunskap och kultur ska ritas in genom livet  (L.Askland och S.Sataöen.s,20)
• Det man framför allt intresserar sig för är stimulis och respons, endel responser är medfödda (P.Hwang.s,39)
• Behaviorist argued that insight actually represents the combining of previously learned responses. (M.Passer.mfl.2009.s,314) 

Kognitivism

• Understryker lärande som elevens inre process (O.Dyhste.s,33)
• Rationalistisk kunskaps syn dvs människans rationella förmåga att skaffa sin kunskap genom att förstå och skapa begrepp (O.Dyhste.s,34)
• Tänkandet utvecklas inifrån (R.Säljö.s,60)
• Progression från enkla till kontinuerligt mer komplexa mentala modeller (O.Dyhste.s,36)
• En aktiv konstruktionsprocess elever tar emot information och tolkar den utifrån vad de redan vet (O.Dyhste.s,36)
• Konstrutivism individen tar inte passivt emot information, utan konstruerar själv sin förståelse av omvärlden (R.Säljö.s,56)
• Lägger vikt vid den allmänna förståelsen av ämnet (O.Dyhste.s,39)
• Människor inhämtar behandlar och lagrar information som en processor i en dator (R.Säljö.s,55)
• J.Piaget delade in kogneitiv utveckling indela i fyra olika stadier: det sensomoriska stadiet, det föroperationella stadiet. det konkreta stadiet och det formella operationernas stadium.  (A.Leino.s,48) 
• Grundläggande fakta skall läras steg för steg (O.Dyhste.s,36)
• Förmågan att tänka och forma väcks när elever är aktiva och prövar sig fram snarare än att absorbera vad andra säger (O.Dyhste.s,36)
• kognition syftar till kunskapssökande, organiseringen av kunskap och kunskaps värdering (A.Leino.s,52)   
• Det kognitiva perspektivet handlar om hur vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder oss av information. (P.Hwang.s,38)
• Tonvikten ligger på hur tankar formas och utvecklas och dessa sedan påverkar beteendet. (P.Hwang.s,38)  
• Inlärning sker främst genom att beteenden kopplas eller betingas till olika stimuli. (P.Hwang.s,39)
• Människan uppfattas som intentionell dvs att hon har avsikter med sitt beteende och hon förutsätter också att andra har det. (P.Hwang.s,61)
• Människan ses som en tänkande rationell medveten varelse som konstruerar sin bild av världen utifrån sina erfarenheter. (P.Hwang.s,61) 
• Piaget kom fram till att det finns fyra huvudstadier i den kognitiva utvecklingen, dessa är åldersrelaterade. (P.Hwang.s,62)
• Piaget menar att människan strävar ständigt strävar efter att förstå och begripa omvärlden. Piaget menar att intelligens är ett mått på hur väl man lyckas med detta (P.Hwang.s,64)

Sociokulturell Teori

• Betraktar elevers lärande som deltagande i en social praktik (O.Dysthe.s,33)
• Intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognetiva resurser. (R.Säljö.s,13)
• Kunskap ät alltid ”situerad” dvs invävd i en historisk och kulturell kontext. (O.Dyhste.s,35) 
• Motivation finns inbyggd i samhällets förväntningar på sina barn och ungdomar (O.Dyhste.s,36)
• Vygotskij’s kartlägning av barnets omedelbara utvecklingsmöjligheter  sker i from av den närmaste utvecklingszonen (T.Koroksmark.s,452)
• Bedömning inriktar sig på frågor som gäller kvaliteten på elevers deltagande i läroaktiviteten. (O.Dyhste.s,39)
• Språket och den mänskliga kommunikationen inverkar på lärandet (S.Claesson.s,42)
• Lärande är en aspekt av all mänsklig samverkan (E.Säljö.s,13)
• Viljan att lära beror på upplevelsen av meningsfullhet (O.Dyhste.s,39)
• Skolans huvudsakliga uppgift är att skapa en social kontext som driver handling och medvetande genom de kulturella verktygen. (T.Koroksmark.s,454)
• Pragmatisk kunskaps syn dvs att kunskap konstrueras genom samverkan inom en kulturell gemenskap. (O.Dyhste.s,35)
• Enligt Vygostkij är barns utveckling helt beroende av vilken kulturell situation de växer upp. (P.Hwang.s,66)
• Vygotskij menar att utveckling skall ses som ett resultat av barnets sociala samspel med föräldrar, syskon och lärare. (P.Hwang.s,66)
• Barn lär genom att hantera problem som de möter och att tolka och hanterar sin omgivning utvecklar barnen psykologiska verktyg först och främst språket. (P.Hwang.s,67) 
• Vygotskij påpekar att språk och kultur är viktigt för den kognitiva utvecklingen. Utveckling sker alltså både inifrån - ut och utifrån - in. (P.Hwang.s,67)
• Metakogniton: förmågan att reflektera över sitt eget lärande (O.Dyhste.s,37)
• (Medan piaget menade att utbildning och utveckling är förhållandevis oberoende av varandra så ansåg Vygotskij att dessa två går hand i hand. Vygotskij talade om utvecklingszoner. (P.Hwang.s,67) )
• Man menar att världen byggs upp eller konstrueras i medvetandet utifrån var och när individen lever. (P.Hwang.s,75)
• Ett kort exempel på sociala konstruktioner är könsrollerna man och kvinna är biologiskt sett av olika kön medan manligt och kvinnligt är socialt skapade. (P.Hwang.s,75) 

Undra om detta kan bli något ....

The hero comes from within

"Kognitivismen understryker lärande som elevens inre processer" (O,Dysthe.2003.s,33)   

PM

C-uppsats PM

Idéen

Nu så här i slutet av utbildningen är det svårt att inte se tillbaka till början. Som utgångspunkt för mitt arbete har jag valt att arbeta med  inlärningsteorier. Närmare bestämt Behaviorismen, Kognitivismen och Sociokulturell teori. Jag kommer utifrån dessa olika teorier göra en visuell gestaltning av lärande.   

Bakgrund och motiv

Jag har under hela min utbildning omgetts av lärande teorier. Vi har analyserat dem, diskuterat dem, skrivit om dem och läst om dem i över 4 år. Men ändå finner jag det omöjligt att hålla isär dem. 

Så i min C-uppsats tänker jag ta mig djupare in de dessa lärande teorier och göra en gestaltning för Bhaviorismen, Kognitivismen och Sociokulturell teori

Genomförande

Jag kommer grunda mitt arbete i dessa olika inlärningsteorier och hela tiden kombinera litteraturstudier kring dessa tre utvalda teorier med mitt eget skapande arbete. På så sätt kommer varje bild präglas av dess egna lärande teori. 

Jag tänker mig att jag kommer utgå från en och samma bild i alla tre fallen. Så man tydligt ska kunna se olikheterna i synsätten hos de olika teorierna. 

I gestaltningen kommer jag arbeta med photoshop. Jag kommer använda programmet som ritverktyg. Vilket innebär att jag inte tänker manipulera en redan existerande bild utan tänker skissa upp den från grunden.